Jan Åke Persson
Världen blir varmare
Jorden blir allt varmare, vilket får stora konsekvenser för livet på planeten. I Parisavtalet kom världens länder överens om att försöka begränsa den globala temperaturökningen till långt under 2 °C, helst som mest 1,5 °C (jämfört med slutet av 1800-talet). Men uppvärmningen fortsätter och just nu finns inget trendbrott i sikte.
Se också: https://www.dn.se/klimatet-just-nu/
Så mycket har temperaturen ökat i Världen och Sverige
Vart är vi på väg
Beroende på hur kraftfull omställning vi lyckas åstadkomma kommer global medeltemperatur år 2100 att ha höjts med 1.7°C, 2.6°C eller 4.9°C grader jämfört med perioden 1880-1899. Medel-scenariet kommer för Sveriges del att innebära det blir ca 3 grader varmare (i norra Sverige 4 grader).
Med nuvarande utveckling passeras Parisavtalets mål på högst 1.5°C om ca fem år.
Bild: Tre scenarior framtida temperaturutveckling
Bild: Atmosfären är ett tunt skal! Ditt liv hänger på klimatet!
Växthuseffekten
Växthusgaser släpper igenom solljus men absorberar värme mer än andra gaser vilket konstaterades i ett experiment redan 1861. T.ex. Koldioxid-CO2, Metan-CH4, Dikväveoxid-N2O identifierades som växthusgaser.
Jordens atmosfär består av flera skikt och innehåller ca 78% kväve och ca 21% syre. Andelen växthusgaser är låg ca 0,5% men växande med ökande takt. Växthusgaserna har stor betydelse för jordens temperatur.
Bild: Jorden tar emot ljusenergi med 342W/kvm från solen och 103 W/kvm reflekteras som ljus.
Solljuset reflekteras delvis av jorden, kvarvarande energi värmer upp jorden. Mera växthusgaser i atmosfären innebär att värmen i högre grad stannar i atmosfären och jorden blir varmare.
Utan atmosfär är jordens medeltemperatur -18 °C men med atmosfär och en växthuseffekt på ca 32 °C blir medeltemperaturen ca +14 °C. När växthuseffekten nu ökar närmar sig temperaturen +15,5 °C.
Se också: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/darfor-blir-det-varmare/
Bild: Olika verksamheters relativa bidrag till utsläpp av växthusgaser, samt balans i atmosfären
Växthusgaser
Världens utsläpp kommer till en fjärdedel från produktion av elektricitet nästan lika mycket från produktion av mat och jordbruk. Ungefär en femtedel av utsläppen kommer från industri och en sjundedel från transporter. De årliga utsläppen av växthusgaser har ännu inte börjat minska.
Bild: Energi/capita och år
Delar vi in världens länder i olika grupper efter hur mycket primärenergi per capita ett land förbrukar fördelar sig energiförbrukningen så här (år 2022).
Andel av befolkning och utsläpp fattigare och rikare länder
När vi slår samman de tre grupperna med lägst energiförbrukning per capita och år får vi följande bild för fördelningen av befolkning, energiförbrukning och utsläpp i världen. Av diagrammet framgår att de fattigare länderna har ca 60% av jordens befolkning men står för under 30% av energikonsumtion och och utsläpp. Samtdigt tillhör 40% av befolkningen de rikare grupperna (inklusive Kina, men exklusive Indien). Dessa konsumerar ca 80% av all energi och står för ca 70% av utsläppen. De rikare ländernas andel av BNP är också ca 70%
Bild: Olika energikällor, andel av konsumtion av primär energi
Drygt 60% av utsläppta växthusgaser kommer från användningen av fossila bränslen. Det förstår man utifrån att den globala energimixen består till ca 80% av fossil energi. Energiproduktion som snart kommer att behöva ersättas. Se diagram nedan över den globala energimixen (primär energi).
Bild: Från Rapport den 17/7 2024 rapporterade rekordtemperaturer
Konsekvenser av att världen blir varmare
Den direkta konsekvensen av att världen blir varmare rapporteras det om dagligen i nyheterna. Dessa handlar om rekordtemperatur, torka, översvämningar, orkaner. Mycket kan logiskt förstås utifrån att högre temperaturer medför högre avdunstning av vatten, och därmed större nederbörd, avsmältning av glaciärisar och höjda havsnivåer. Geografiska olikheter i temperatur som ger upphov till vindar mm.
Det är svårt att veta om enstaka väderhändelser beror på uppvärmningen, men de förstärks och klimatmodeller och statistisk analys visar detta. Här några illustrerande exempel.
En konsekvens av att det blir varmare är förflyttning. Dvs både växter, djur och människor kommer att söka sig till andra platser för att hitta för de bättre levnadsförhållanden. Det gäller t.ex. Det gäller exempelvis gärdsmyg, nötväcka och häger och bofink som söker sig längre norrut. Det kommer också nya fåglar till Sverige.
Bild: Från Rapport 16/9 2024 översvämningar i Polen och Österrike
Bild: Sedan 1979 har istäckets utbredning i Norra Ishavet minskat med 38%.
Den globala uppvärmningen påverkar alla ekosystem och kan hota den biologiska mångfalden. Samtidigt bromsar rik biologisk mångfald den globala uppvärmningen varför det är ytterst angeläget att värna mångfalden.
Se också: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/konsekvenser-for-naturmiljo-och-ekosystem/
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/konsekvenser-for-den-areella-sektorn/
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/konsekvenser-for-teknisk-infrastruktur/
https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatforandringar/klimatet-i-framtiden/effekter-i-sverige/konsekvenser-for-manniskors-halsa/
Rotarians For Climate Future
RC Stockholm Brommaplans klimatprojekt arbetar för att:
• Öka/sprida kunskap om klimatförändringar
• Bli “Every Club Climate Friendly”
• Etablera samarbeten
Utgår från att:
• Omställning brådskar
• Helhetssyn på hållbarhet
• Global rättvisa ska öka
• Lösningar finns
• Den här presentationen ingår I arbetet.
Se hemsida: https://stockholm-brommaplan.rotary2355.se/sv/content/projects/show/1000
